De gulligaste

Katterna bor på Kumminstigen.. Ja så är det bara.... Givetvis så tycker alla att deras husdjur är de bästa, Deras barn det vackraste.. Ja det är bara så det är med Kärleken till andra människor eller djur. Kärleken gör dem helt enkelt till det bästa.. Jag saknar bloggandet, Kanske blir det till att blogga mer när dagarna blir kortare och kallare och jag hellre väljer att vara inne än ute.

S som bara vill vara ute och Matte som vill att hon ska vara en innekatt.. När vi har suttit ute på Altanen har hon hoppat upp på fönsterbrädan och krafsat och jamat. Hon har försökt talat om att hon vill ut...(som att vi inte skulle ha listat ut det)


Lilla E är rädd för stora världen och vill helst bara vara inne och mysa. Tänds det en brasa dröjer det inte länge förens hon ligger framför den och myser.

Skördetider

Tyvärr har vi inte så mycket ätbart att skörda här på Kumminstigen men jag brukar plocka blommor och ställa in för att få lite hemtrevligt. Luktärtorna som jag sått har verkligen vuxit till sig. Jag har planterat två krukor. En i blå-lila toner och till den andra i köpte jag en påse med blandade färger. Knäppt nog så kommer jag jämt på att jag ska ta kort efter att jag plockat av blommorna, men lite blommor är det kvar i alla fall. Luktärtorna har verkligen vuxit till sig, båda är närmare två meter höga. Dessvärre så är vinden väldigt förtjust i höga växter så de har blåst ikull några gånger och tyvärr har de blivit lite gula mot krukan. Jag misstänker att de önskar sig lite mer jord. Till Nästa år så ska jag lägga stenar i botten så blommorna får står på sin plats ifred och jorden får vara kvar i krukan,Men trots deras önskan om lite mer jord så växer de fortfarande så det knakar...

Fem dagar som blev fem veckor....

Härliga tider det här med sommar, och enligt mig har vi fortfarande sommar... Jag passar på att njuta av sommaren i fulla drag och att vara ute så mycket som möjligt nu när det verkligen går i annars så kalla Norden...

Har flera ggr tänkt att blogga men Vet ni vad.... På sistone har inte min energi räckt till för bloggen. Inte för att jag egentligen inte vill blogga för det vill jag men jag har gruvar mig för just det här inlägget eftersom jag vet att det kommer att bli mycket gnälligt och negativt, och jag har knappt orkat tänkt på det. Funderade också att skita i det helt, Jag vill bara glömma, men jag skrev för något år sedan att mitt nyårslöfte var att vara ärlig på bloggen och det tänker jag vara... Kanske någon kan blir hjälpt av mig och mina erfarenheter...

Jag är så innerligt trött på klåpare som påstår sig var hantverkare.... De klåpare drar skam över hela kåren när de finns människor som är så duktiga och har arbetsmoral och så finns dessa j----a puckon som jobbar med sånt de inte kan/vill/borde....

P och jag trodde att vi skulle få lugn och ro på Kumminstigen, att vi inte skulle behöva få hit någon klåpare, faktum är att vi haft en väldig tur med hantverkare. Det var lite turbulent när grunden skulle göras... Den blev nämligen gjord 2 månader senare än vad som var sagt, men när den väl var klar så har allt gått som det ska och vi har haft duktiga hantverkare som jobbat för att färdigställa vårat hus.....men så var det ju det här med gången in till huset och garageuppfarten. Det började faktiskt redan innan vi bestämt vem som skulle få göra jobbet.. det var hit olika firmor, med olika attityder och kunskaper, och vissa; ja de hörde inte av sig alls, andra skickade helt orimliga offerter, andra offerter med en massa stavfel, somliga svarade inte alls och någon ringde efter 3 månader och undrade om vi fortfarande ville ha en offert.. Ehhh??
Visst kan jag förstå att vi för vissa firmor bara är "små potatis" men ändå, vi är trots allt en betalande kund och många bäckar små heter det väl... Ett dåligt rykte sprids tyvärr snabbare än ett bra....

Hur som haver så kom det två firmor som verkade seriösa och vi bestämde oss för att anlita en av dem. (med facit i hand skulle vi valt den andra)Vi var nog med att poängtera att kvaliteten var det viktigaste, inte priset. Heller betalade vi någon tusenlapp mer och det blir ordentligt gjort än billigt och dåligt. Vi sa också att vi inte vill att de skulle påbörja jobbet och sedan åka någon annanstans att jobba eller ta semester och låta vår tomt vara en parkering för deras fordon..

Jag gillar när det är lokala förmågor som man kan anlita, ge dem en skjuts framåt och hjälpa dem att växa. Stora firmor får oftast kunder ändå, mycket tack vare ett känt namn, men det finns minst lika många duktiga"okända" människor... Det som gjorde att vi valde den ena var för att de sa att det skulle kunna börja tidigare än den andra.. Jobbet skulle ta 5 dagar.... Det tog 5 veckor!!!!!!

Så med andra ord, hade vi valt den andra firman hade de kunnat börja lite senare, vi skulle ha kunnat använda dörren vid entrén, ställa bilen på garageuppfarten och vi skulle ha sluppit skämmas för våra grannar eftersom det såg för jävligt ut på gatan, vi skulle inte ha dragit in lika mycket smuts i huset och fönstren skulle kunnat gå att se ut genom. ... jag tror faktiskt aldrig någonsin att vi haft så här smutsiga fönster.. Varje morgon när jag gick in i köket och tittade du funderade jag om det regnade ute, det såg faktiskt så ut. Grått och trist och något som såg ut som droppar, men skenet kan bedra......

Jag vet.. det här är ett I-landsproblem och jag skulle kunna ha mycket värre saker att grubbla över, men eftersom vi valde plattor till hela garageuppfarten och gången så kostade det en slant och med tanke på att vi lagt ut så mycket pengar på det ville vi att det skulle bli proffsigt, snyggt och snabbt gjort.... framför allt ordentligt. Ville vi att det skulle bli dåligt och ta lång tid, så hade vi gjort det själva....Dessutom skulle vi ha blivit irriterade på varann eftersom det aldrig blev klart... Att bo på en byggarbetsplats är nog så jobbigt, och det var det som vi ville slippa.Med andra ord, Kvalitet var det vi sökte, det vi fick var en räkning och ett dåligt gjort jobb....

Det hela började med grävningen. Garageuppfarten är ordentligt urgrävd i samband med att grunden gjordes. Entrén och gången till huset var däremot inte urgrävd eftersom vi inte visste hur vi ville ha det när huset byggdes utan bo in oss. Klåparen kom hit och berättade hur han skulle gräva ur och undrade om han fick köra sönder gräsmattan med grävskopan, jag erbjöd mig att ta upp några av häckplantorna eftersom det är lättare för mig att ta upp och sätta ner dem igen efter några dagar än att börja om med gräsmattan.. Gräsmatteodling är något som jag fått nog av på ett bra tag, men nej det skulle inte behövas.... Det han körde sönder skulle han åtgärda, så okej då, Kör på gräsmattan.... det skulle jag aldrig ha tillåtit, men men..... han var här i någon timme och grävde, sen försvann han lika plötsligt som han kom. När jag tittade till urgrävningarna såg jag att han inte grävt ur så mycket som bestämt, men men han kommer väl tillbaka.. Icke sa nicke... han skulle vara ledig dagen efteråt berättade han på telefon, men så dagen efter kom han för att gräva ut det till rätt nivå, fel kan alla göra och misstag kan alla begå tänkte jag. När han hade grävt klart frågade jag om han mätt ut ordentligt (vi hade markerat på ett ungefär hur det skulle grävas), fick till svar
- öhh skulle jag inte gräva där ni markerat?
-Ehh. jooo men det var bara utmärkt på ett ungefär.

Redan då fick jag dåliga vibbar.....

Så här fortsatte det.. de kom vid nio-tio, jobbade en timme tog rast jobbade lite till, tog lunchrast. kom tillbaka efter 1-1 1/2 timmar jobbade någon timme till... Det är klart att man ska ta rast om man jobbar men det som var mest irriterade var att se att de inte ens jobbade hela dagar. Speciellt kul var det inte heller att titta ut genom köksfönstret och se någon ha fötterna upp i vädret och röka en cigarett och sedan hitta fimpen slängd på gatan.....

Men så klart så fanns det de dagarna som de jobbade ordentligt, men tyvärr var de inte alltför många av dessa som vi såg.... Larvbandet på grävmaskinen gick också sönder mitt i allt. Det är så klart en sak som inte går att göra något åt, händer det så händer det, det är bara så typiskt. Minns inte hur länge vi fick vänta innan det nya kom men några dagar var det...

När det gått nästan tre veckor och jag inte börjat att se slutet ringde jag till gubben ( ja klåparen som grävde kallade sin pappa för det ) och berättade min frustration över att de inte kommit så långt som de lovat,de skulle ju var klara vid det här laget. Senare på dagen kom de, jag gick ut och mötte dem för att på ett fint sätt förklara min frustration bla över hur jag skämdes inför grannarna över hur det såg; ut vi tog nämligen upp hela vändplanen och plattorna stod på en osåld tomt.... Fick ett noncharlant svar om att "det ser ut så här på en byggarbetsplats" och inte kunde de rå för att larvbandet gick sönder.. Det är något som jag också är medveten om men fortfarande så sa de 5 dagar... Jag tänkte i alla fall att nu när jag sagt till dem så borde de jobba på och bli klara...

Efter ytterligare en vecka och arbetet inte gått framåt kände jag mig riktigt frustrerad och förbannad! Ringde igen och bad dem SNABBA PÅ!!!! och nog snabbade de på alltid.... anledningen till att det gick så fort varför att de slarvade.......

Plattläggningen vid Entrén är super! Plattläggningen vid garaget är inte det...plattorna ligger inte jämt på alla ställen och i mitten av uppfarten syns tydligt en skarv... Kanten runt plattorna skulle gjutas.. återställning av trädgården ingick i priset, städa upp efter sig skulle de också göra...

När jag kom hem efter jobbet och hoppades att det skulle vara klart, fick jag en smärre chock, det kändes totalt hopplöst och jag trodde att jag skulle börja gråta.

Gjutningen,(om man nu kan kalla den för det)var så pass stabil att en liten spark fick den att rasa sönder till smulor... Återställningen av tomten, ja där det var sönderkört hade de hällt ut grus inte jord. Städningen.. ja det är då helt otrolig.. De dumpade allt på granntomten. Hur i hela h------e tänker de när de gör något sånt?? det mest ironiska i det hela var att de innan frågat mig om det var okej att lägga avfallet på granntomten.. Jag kan säga att jag inte gillade den idéen och det talade jag om för dem också... Lik förbannat går de ändå emot vad jag säger.. Vad är det som de är ute efter? vill de att vi ska bli osams med framtida grannar eller vad???

Med ännu större frustration ringer jag upp dem och frågar hur de tänkt... Dagen efter kommer de förbi med en taskig attityd och säger att de gjort allt som står i kontraktet. . Jag sparkar lite i gruset och frågar dem hur jag ska göra för att gräset ska ta sig i det här.. Svaret uteblir...

Jag trycker till den "gjutna" kanten med fingrarna som genast spricker och frågar hur det här kan vara klart, och sist men inte minst undrar jag hur de tänkt när de inte städat efter sig.

Ett otrevligt svar är vad jag möts av. Jag tycker det är ytterst märkligt att det inte går att konversera med vuxna människor utan att de beter sig som omogna tonåringar i både sätt och tal.. Städat; där finns det enligt dem inget att klaga på, när tomten är såld och någon börjar bygga kommer det ialla fall att se skräpigt ut. Det hör inte till saken tycket jag. När tomten är såld är det upp till markägarna hur de vill ha det innan dess ska de vara där i städat skick så som alla kommunens tomter är...

Ang gjutningen så berättade de klart och tydligt att det är så man gjuter- trots att jag säger att vi inte är nöjda och förklarar hur vi vill att det ska vara så vägrar de erkänna och korrigera sina brister. Låt säg att det är vi som har fel, att de har "gjutit rätt" borde de ändå inte gör kunden nöjd? Borde de inte vara lite mer tillmötes gående för kunden ?Jag anser att det spelar ingen roll om det är vi som har fel om hur det ska vara, vill vi ha de på ett speciellt sätt och betalar för det så skall det göras så som vi vill, men nej. De hade läst på Internet hur man ska göra och men vi var tydliga och talade om för dem hur VI ville ha det, och det var inte som det stod på nätet. Det är då helt otroligt.. Tänk att någon utger sig för att kunna lägga plattor, men läser på Internet hur han ska göra... Pinsamt tycker jag.

Efter att de åkt här i från för gott kände jag mig uppgiven och arg. P var på jobb och skulle inte komma hem förens om en vecka och jag kände att jag bara vill få ordning på allt så fort som möjligt, så jag började kara ihop gruset som de haft ut och hade på matjorden som vi köpt för att dressa gräsmattan, det blev många skottkärror fram och tillbaka..jag var så förbannad att jag kokade men klar skulle jag bli. Jag borstade vändplan och fick i hop sju skottkärror med lera, Sprutade på vatten för att få bort det som satt fast i asfalten, ut på granntomten och samla ihop allt grus som de hällt ut.. ja nu när jag skriver det här låter det som att det är någon som bli klart på några timmar, det var det inte.. jag slet och slet i flera dagar för att kunna återställa tomten så gott det bara gick. även om jag fick ut jorden på frön så tar det en tag innan det gror och blir fint.....


Nu har vi fått nog av det här.. På Kumminstigen kommer de inte att komma tillbaka.. Alla som frågat oss vad vi tycker om dem har jag berättat precis som det är. Nu i kanske det är många som undrar varför vi inte bara bad dem att fara och flyga utan lät dem göra "klart". Våra tankar gick nämligen som så att skulle vi anlita någon annat företag hur länge hade vi då fått vänta med en sönderkörd trädgård och en obrukbar entré, och vem vill ta över att halvdant jobb?

Nu blir det ändå så att den andra firman som vi fastnade för kommer hit och gör färdigt det som det som klåparna inte klarade av. Vi vill verkligen att det blir ordentligt gjort! Nu flera veckor senare när trädgården återhämtat sig och gjutningen av kanten snart är klar är vi trots allt glada över de stenar som vi valt och att vi valde att lägga stenar på garageuppfarten. Det blev nämligen så fint som vi bara kunnat önska.

Plattan som är lagd kommer från St Eriks och heter Cirkus, Färgen är antracit. Vi var från början inne på något helt annat men så när vi såg den här visste vi att det var den som vi ville ha! Både P och jag blir glada när vi ser den , Det känns verkligen som att vi valde rätt! Cirkus stenen består av 7 olika storlekar på stenen som gör att mönstret ser "levande " ut.

I Love it!!!

Rosverkstan

Jag mjukstartar sommaruppehållet på bloggen med att vara med i en tävling. Anna som bloggar lottar ut en fin marschallhållare. Marschallhållaren skulle göra sig så fin i min trädgård!




Håll tillgodo! Ny blogginlägg är på G

CONVERSE ALL STAR

Vad kan man göra om man har ett par skor över???

Tjaaa......... Varför inte som jag?!

Härliga Sommar

Det blir inte mycket inne tid nu mer.. Dagarna spenderas mest ute. Är oftast bara in en vänd för att kolla till att allt står rätt till, men det är härligt! Jag älskar solen och sommaren. Kan tänka mig att det är en del som tror att jag har gett upp bloggandet. Det har jag inte. Men det ligger inte så högt på priolistan. Att vara ute i solen och värmen ligger betydligt högre upp, så de kvällar och dagar som inte spenderas på jobbet spenderas i trädgården. Så härligt! Jag önskar att det alltid kunde vara så här! Jag har som mål denna sommar att få så mycket ordning på tomten som det bara går. Det här med tålamodet är som sagt var inte min starkaste sida och är det en nackdel med ett nybyggt hus så är det att det inte är så uppvuxet på tomten men å andra sidan kompenseras det med att det i stället blir som jag tänkt, Direkt från början.

I maj gjorde vi ett ryck och planterade en bit häck till, men allt eftersom började jag fundera på varför den inte såg ut som den tidigare...... Jag såg direkt när vi hämtade den att den inte såg ut som våran häck hemma men å andra sidan så tänkte jag att den hemma har säkert rotat sig och mår bra...

Men..... Så började den nya häcken blomma....
Rosa blommor.......

Den gamla blommade också.....
Lila blommor...

Det var inte riktigt det som var tanken.... Tanken var att det skulle vara samma häck över allt.. Vi valde i höstas att plantera en ungersk syren, syringa josikaea, och efter några samtal till Bäsna Trädgård kunde vi konstatera att den häcken som var nysatt var tydligen en syringa reflexa... Lite komiskt är det allt.. Josikaea är en tät växande planta med lila upprätta blommot. Reflexa är en snabbväxande syren, inte särskillt tät och med rosa hängande blommor.. Varandras motsatser kan man säga.. Jag är dock oerhört glad att vi köpte plantorna på Bäsna Trädgård, Servicen där ifrån har varit super! När misstaget upptäcktes lovade Bäsna Trädgård att komma hem till oss och rycka upp de felaktiga plantorna och plantera de rätta istället och för en vecka sedan dök två hurtiga kvinnor upp på morgonen. Han knappt äta upp frukosten innan det var klart. Medan vi ändå planterade häck passade vi på att plantera lite mer. Vi har som sagt var tänkt att ta det i i etapper och nu är det inte mycket kvar innan vi har häck runt hela tomten. Jag har skrivit det tidigare på bloggen, och nu skriver jag det igen.. Efter varje längd häck som vi har planterat känns tomten större och större.. Jag tycker att det egentligen borde vara tvärt om, men icke..... Efter häckplanteringen for vi ner på stan. Peace and Love stod på schemat... Mycket folk, trevlig stämning och bra musik! Det var ett perfekt avslut på semesterveckan.. Nu dröjer det några veckor till innan vi får mer ledigt.. Men nu på sommaren när solen skiner och det är ljust större tiden på dygnet så känns det som att orken och energin äntligen infinner sig, And I Like it! Tänk vad skönt att få vara hemma hela sommaren och njuta av sol å värme. Oj vad jag skulle pyssla i trädgården om så vara fallet.

Jisses Amalia vad fort det gick när vi var fyra stycken som hjälptes åt

Jag gillar inte....

Att komma ut på gården och se att någon eller något har varit och ryckt i mina blommor.....

På sista tiden har det hänt flera gånger, först misstänkte jag att det var en katt som varit nödig men efter närmare undersökningar kom jag fram till att det inte stämde med krafs spåren... Då blev skatorna anklagade.... De var starkt misstänka under flera dagar faktiskt.. Jag har sett hur de varit i grannarnas land och bökat runt å förstört. Dessutom försöker de bygga bo på våran farstu...

I vintras klagade jag till P att det var så typiskt att skatorna jämt släppte sig utanför våran dörr.. Jag trodde nämligen att de flög och gjorde no 2 samtidigt så det blåste in på farstun. Men icke.... P tänkte lite längre och tittade upp i taket och vad såg vi där om inte en frusen skata som satt och värmde sig.. Den såg ganska söt ut och den hade gärna fått bo kvar där om det inte vore för att den trodde att vi också bistod med en toalett..

Vi fick några tips på hur vi skulle bli av med skatan men varken P eller jag vill vara elaka mot något djur.. Så jag kastade snöboll på den tills den flyttade.... Nu kanske det låter taskigt att kasta snöbollar på en fågel men jag tror inte att den led av det... Jag kastar nämligen inte särskilt hårt och inte heller prickar jag.. Till slut flyttade den ialla fall...



De senaste veckorna har dock tecknen på att en eller flera skator kommit på samma briljanta i de som föregångaren... Och lika klantiga är de och avslöjar sig på samma sätt.. Det ser så himla äckligt och ofräscht ut med stora fläckar skatskit alldeles vid dörren och på gången så idag fick det vara nog. Inte nog med att de förstör mina blommor, lortar ner gör det också. Jag lånade grannens stege och trotsade höjden och klättrade upp och spände upp fiskelina på balken så att de fattar vinken..

Vad det gäller mina blommor så känns det ganska tråkigt att de blivit förstörda, men egentligen gör det inte så jättejätte mycket med tanke på att det är penséerna som råkat illa ut. Penséer är för mig vårblommor och i mitt tycke just nu lite off-season. Men ändå, jag hade planterat om dem i större krukor och på "bananen" och de hade tagit sig riktigt bra och blivit en fin färgklick. I dag upptäckte jag dock att kärleksörten fått sig en om gång.

Knopparna låg bredvid på marken och stjälkarna stod upp; utan knoppar. Det kändes riktigt tråkigt för de har ännu inte tjänat sitt syfte med att blomma och se fina ut. Men i dag när jag stod med rumpan i vädret och rensade lite ogräs så kom I ut och berättade att hon tagit sabotören på bar gärning och att det inte var skatorna som jag misstänkt utan en Rådjurs familj.

Att jag inte tänk på det tidigare! Jag vet att de håller till här på området och jag har tom skrivit om det på bloggen men med tanke på att tulpanerna fick vara i fred så tänkte jag inte mer på det. Alltid är det då något.. Nu finns förhoppningsvis bara mindre goda blommor kvar här på Kumminstigen.

Fast det där med skatorna kan jag inte riktigt släppa.. Har svårt att tro att rådjuren grävt upp taklökarna. Skatorna är nog lite skyldiga ändå.......