Energitjuvar

Det finns vissa saker som tar mer energi än det ger... Energitjuvar gör just det... En Energitjuv som befunnit sig allt för länge här på gatan är han som sa sig vara ett proffs när han la plattorna på våran garageuppfart. Jag blir trött bara jag tänker på allt som har med  företaget att göra. Pust. Först tog det orimligt långtid att göra jobbet, sen gjorde han inte det han sa att han skulle göra och sist men inte minst blev det dåligt.

För att göra en lång historia kort; En klåpare påstod sig kunna göra ett bra jobb, när hela framsidan  var uppgrävd började vi tvivla på  kunskaperna men det fanns ingen annan som kunde göra  färdigt jobbet så det vi kunde göra var att låta klåparen  göra färdigt det han påstod sig kunna, trots det gjorde han inte allt som vi betalat för. Det dröjde inte många dagar efter att de var klara som vi såg en skarv på uppfarten.. Gissa hur det kändes, Vi som lagt ner en massa pengar och tid på att få det fint..  Bättre blev det inte när snön smälte bort. På vissa ställen hade vi pölar med med vatten och uppfarten var allt annat än slät. Var enda gång vi tittade på uppfarten kändes det tråkigt och vi visste inte riktigt hur vi skulle bete oss för att det skulle bli fint.

I och med att vi betalat en hel del för att få det gjort ville vi inte betala "igen" för något som vi redan betalat för. Att kontakta företaget som gjort detta dåliga jobb känns också helt uteslutet..  För att ta hit någon att göra om något som de uppenbarligen inte kan känns som moment 22.. Dessutom hur lång tid skulle inte det ta?!

Så det vi gjort nu är att anlita någon helt annan, det kommer att kosta oss massa slantar men å andra sidan slipper vi tänka på denna Energitjuv.  Hade han bara varit en energitjuv när han var här så hade det varit en sak men att påminnas om och om igen är drygt. Så nu biter vi i det sura äpplet och gör om uppfarten och hoppas att vi kan lägga energierna på roligare saker istället...

Läge för en update!

Trots att bloggandet i perioder inte varit det mest  effektiva har jag trots allt fått ihop en hel del inlägg.. Här kommer tre inlägg

Den 21a Februari 2010
"Det är en del tomter i närheten av vår tomt som är sålda och det lustiga är att vi känner igen de som köpt tomterna.Så jag tänkte att jag skulle berätta lite om tomterna och dess ägare..."

 Den 27e April 2010 
"Minns ni att jag tidigare la ut en karta över våran gata och närområde? Nu är det nämligen så att en till tomt är såld."

Den 11e Oktober 2010
"Kanske är det kanske är det läge att uppdatera lite om tomterna. Har tidigare skrivit två inlägg om vilka som bor här och hur vi känner dem.Sedan dess har två tomter till blivit sålda..."


Det var då.....Sedan dess har vi lärt känna de vi inte kände. Och alla har vi slitit och sliter  med hem och trädgård.  Men varför påminner jag er om detta?

Jo för nu är nämligen den sista tomten på Kumminstigen såld, den röda.  Jippie tycker P och jag. Vi ser fram emot att få grannar och att det blir lite ordning på tomten som bara haft högt gräs de senaste åren.

Denna gång är det  M&A som ska byta stad och sätta spaden i marken för att bygga ett hus. Någon närmare presentation av familjen får ni inte av mig, men M bloggar, så kika gärna in på hennes blogg.

Välkomna  till Kumminstigen! Ni har en spännande tid framför er med många val och lång väntan.

Mellan hägg och syren

Har skomakaren semester. Det blir nog en kort semester i år. "Nyss" började häggen blomma, förresten så blommar den fortfarande men nu blommar också syrenen. Hur länge sedan nyss var vågar jag inte ens tänka på. Tyckte det var i går som jag plockade en bukett med syrener och ställde på bordet men när jag tänker efter så var det förra måndagen alltså över en vecka sedan.. Det doftar ljuvligt, Nu har syrenen dock hamnat på komposten och istället står där en bukett Liljekonvaljer. Våren är allt underbar!

Fortfarande så har vi datakrångel här på Kumminstigen. Den gamla datorn,  ja den är så gammal att jag inte kan ladda över bilderna från kameran, och den nya är fortfarande på reparation, Hur lång tid det nu kan ta.... Så de enda bilderna  som jag kan få över till datorn är de som jag tar med mobilen och skickar till mailen.. Hur gjorde man förr i tiden utan datorer ;)

Det var på tiden nu...

Har flera ggr suttit framför datorn och tänkt att nu äntligen ska jag komma till skott.. men så har lusten och energi försvunnit... Har en hel del saker som jag vill skriva om, har börjat med  research för att sen tappa sugen...   Och vad är det som gjort att jag tappat lusten så tro?

Jag vet... Det är dessa tekniska prylar som  bara jävlas med mig.. Jag tror jag har skrivit det förut, hur vår dator kraschat flera ggr..  Den är nu inne på lagning för 4e gången om jag inte minns fel..   Denna gång har den dessutom varit borta i 3 veckor redan  och inte verkar den vara på hemgång heller..  Jag är ganska flitig på att ta kort i och med att det är ett intresse som jag har jag brukar vanligtvis vara ordentlig och ladda över till en  extern hård disk men på slutet slarvade jag och givetvis försvann massa bilder.

Jag vill gärna visa vad vi gjort och inte bara skriva om det men när bilderna inte finns där, vädret inte varit det bästa så har jag helt sonika struntat i det.... Men nu, nu kände jag att  det var dags, ni får ta det som det blir..

Något som vi saknade här på Kumminstigen var en Vedbod, vintern10-11  köpte vi burar med ved. Det fungerade men var inte det optimala.  Eftersom vi eldar en hel del ville vi göra en rejäl vedbod. Så i höstas, i september om jag inte minns helt fel satte vi i gång. Vi fick god hjälp av svärisarna och lilla M. På en helg var det i stort sett klart. Ja inte målningen då, men vedboden. Jag har en ynka bild på vedboden att visa er. Det grämer mig en hel del för jag tog många bra kort och hade varit kul att titta tillbaka på.. Den bilden som jag har hittade jag i min mobil. På bilden är vedboden målad men teglet är inte på plats och dörren saknas... Minns jag inte helt fel så tror jag att jag att den  låg på bockar bredvid och blev målad.

Jag tycker bilden är charmig på något vis. Jag tror det är de gula björklöven som gör det.  Bilden gör dock inte rättvisa till Vedboden. Men snart så... Då ska jag visa er hur fin vedboden verkligen är. Ge mig bara sol och värme så ska jag ut och fotografera :)

Solen och våren har redan gjort det

Comeback alltså...Tror tammetusan att jag ska göra det jag med, om jag minns hur man fixar med blogger vill säga.... Förresten så är det inte bara jag som gör en Comeback, det är minsann en person till som ska göra det... I alla fall på bloggen.

Hoppas ni gör som jag och Njuter av att solen och värmen hittat tillbaka till nordligare breddgrader..

De gulligaste

Katterna bor på Kumminstigen.. Ja så är det bara.... Givetvis så tycker alla att deras husdjur är de bästa, Deras barn det vackraste.. Ja det är bara så det är med Kärleken till andra människor eller djur. Kärleken gör dem helt enkelt till det bästa.. Jag saknar bloggandet, Kanske blir det till att blogga mer när dagarna blir kortare och kallare och jag hellre väljer att vara inne än ute.

S som bara vill vara ute och Matte som vill att hon ska vara en innekatt.. När vi har suttit ute på Altanen har hon hoppat upp på fönsterbrädan och krafsat och jamat. Hon har försökt talat om att hon vill ut...(som att vi inte skulle ha listat ut det)


Lilla E är rädd för stora världen och vill helst bara vara inne och mysa. Tänds det en brasa dröjer det inte länge förens hon ligger framför den och myser.

Skördetider

Tyvärr har vi inte så mycket ätbart att skörda här på Kumminstigen men jag brukar plocka blommor och ställa in för att få lite hemtrevligt. Luktärtorna som jag sått har verkligen vuxit till sig. Jag har planterat två krukor. En i blå-lila toner och till den andra i köpte jag en påse med blandade färger. Knäppt nog så kommer jag jämt på att jag ska ta kort efter att jag plockat av blommorna, men lite blommor är det kvar i alla fall. Luktärtorna har verkligen vuxit till sig, båda är närmare två meter höga. Dessvärre så är vinden väldigt förtjust i höga växter så de har blåst ikull några gånger och tyvärr har de blivit lite gula mot krukan. Jag misstänker att de önskar sig lite mer jord. Till Nästa år så ska jag lägga stenar i botten så blommorna får står på sin plats ifred och jorden får vara kvar i krukan,Men trots deras önskan om lite mer jord så växer de fortfarande så det knakar...