Vilken Cirkus!!

Nu är det stora projektet att på framsidan i gång. Att fixa entrén och garageuppfarten. Meeeeen det tar ju en sådan lååååång tid. Ja, jag vet att jag är otålig. Jag misstänker att dagens inlägg kommer att bli gnälligt som tusan,men det är frivilligt för alla att läsa. P gillar inte att höra på gnäll och jag lär gnälla ur mig någonstans.. Jag är så innerligt trött på hantverkare och co. Inte för att det är fel på jobbet som de gör eller personerna som de är, Det jag är trött på är att det hela tiden skall väntas på något och/eller anpassas efter någon. Vardagsrutinerna blir störda, och planerna måste ändras.

Nu vet jag att det är en del av de som hjälpt till i huset som kikar in på bloggen, men ni får inte ta det personligt. Det är bara jag som har en dålig dag. Jag tror dock att ni är många som känner igen er i mig, Om jag nu kan förklara mig vill säga.......

Jag vill liksom vara mig själv och göra det jag vill göra, det är klart att livet är fullt av måsten men att inte få vara ifred är nog det jobbigaste med att bygga hus... Alltså, om det är någon hemma för att göra ett jobb kan jag inte vara mig själv. Eller, jag är så klart jag, men det är skillnad om det är någon jag man känner. Jag ikläder mig själv alltid "värdinne rollen" och försöker vara trevlig osv men ibland har jag inte någon lust med det alls. På jobbet är det obligatoriskt att var trevlig men hemma vill jag vara grinig och trött , eller bara vara om det är det som jag känner för. Men det kan jag inte vara om jag är "värdinnan" för jag är uppfostrad att vara trevlig. Och det är också det som jag vill vara men i bland orkar jag bara inte..

I torsdags kom de hit och började gräva ur entrén, SUPER!! Jag längtar verkligen efter en snygg och välkomnande framsida. Men det är inte bara att gräva ur....... En grävskopa står på gården och ser trist ut. Det är jord och grus över allt(även inne) det dammar och gården ser allmänt stökig ut. Gången in till huset finns inte kvar.

Jag bryr mig inte om hur andra har det men jag vill inte har det så här. Det går inte att städa ute och inne är det ingen idé för all skit åker bara runt runt inne i huset. Entrén går inte att använda eftersom det är ett hål och en grävskopa i vägen. Men om någon nu skulle vilja använda entrédörren kan långa ben vara bra att ha, för från marken till farstun behövs ett jättesteg på ca 1m.

Märkligt nog så verkar det som att halva bekantskapen hittat till Kumminstigen sedan torsdags och alla går genom tvättstugan som även den ser stökig ut. Skorna står lite här och var, jackorna hänger lite här och där och handväskan är försvunnen med jämna mellanrum. För att ytterligare röra till det hela går vi ibland ut genom altandörren.

Jag gillar rutiner, och en rutin som jag tycker är väldigt genomtänkt och bra är att gå ut genom entrédörren, vid entrédörren brukar skorna stå, och jackan hänga. Ordning och reda gillar jag. Att inte hitta mina saker när jag behöver dem stressar mig oerhört mycket!

I torsdags innan grävkillen gick hem sa han; imorgon(läs fredag) är jag ledig, jag ska på studentfest men jag kommer på måndag. Fy Fabian tänkte jag, hela helgen och det ska se så här jävligt ut, men å andra sidan; vad är en helg på ett helt liv..... Men så på fredag kom han och grävde ännu lite mer. P och jag blev så glada att det är lite närmare en fin framsida, Hålet blev ännu lite större och djupare men också mycket bättre. Idag skulle gruset komma innan det gick att fortsätta att göra något. Vi väntade och väntade och väntade. 9,00 skulle det komma, men det var först vi 15,30 som gruset var här och när det väl var här hände det grejer snabbt, Meeen så gick larvbandet på grävskopan av och allting stannade igen.

Har vi tur blir bandet bytt imorgon annars blir det till att vänta till på onsdag. Grävskopan går inte ens att flytta utan står mindre vackert och väldigt opraktiskt "parkerad" utanför fönstret och blockerar gången/gropen (om det nu är möjligt) ännu mer. Är det inte typiskt!! Sådant här suger musten ur mig.. Oflyt alltså, Hoppas hoppas verkligen att allt är klart till Midsommar i alla fall. Åtminstone hoppas jag att vi har grus på gången och inte en skopa i vägen.... För det är väl inte ändå inte för mycket begärt?!